Det är så klart att man alltid ska kolla sina källor, speciellt i akademiska sammanhang. Man verkar tro att det är så svårt med att få ”rätt” svar eller ”rätt” information på webben. Jag måste säga att det inte alltid är så solklart med böcker heller. Har läst en hel del historia t.ex. och kom till slutsatsen att, först, det finns ingen sanning där, sedan, att många forskare baserar sina böcker, artiklar osv. till stor del på egna åsikter och förutfattade meningar. Men kanske historia är lite svårt på det sättet att det inte går att kolla något fakta 100%.

Ett stor problem med internet som informationskälla är att skolan inte hinner ikap utvecklingen på webben (med ”skolan” i det här inlägget menar jag inte HV, utan utbildningssytem i ett större sammanhang, och inte speciellt i Sverige, utan även i övriga världen, (det är ju så lätt att få information om hur det är på andra ställen)) . Vi såg och diskuterade för ett tag sedan att skolan använder ”prehistoriska” utlärningsmetoder i internetera. Jag läste också att inom webbindustrin är studenter inte alls förberedda för jobb eftersom utbildningen har inte mycket att göra med det som krävs i branschen. Vart vill jag komma på sådana omvägar? Till att skolan istället för att adoptera de nya verktygen och möjligheter de erbjuder väljer att snarare förbjuda deras användning. ”Referera inte till Wikipedia” – hör man, istället för t.ex. ”Vårt universitet erbjuder tillgång till en wiki som skapades i samarbete med andra högskolor, använd den gärna och referera till den i era uppsatser”. Varför kan inte forskare och profesorer använda sig mer av dagens teknologier? Varför inte låta studenter publicera på en wiki så att andra studenter kan ha nytta av det också? Skulle wikier inte ha större tillförlitlighet i sådant fall?

Det tar tid för skolsystemet och traditioner att förändras. Jag tycker inte alls att man borde ge upp forskningsmetoder, mm., utan att man borde utveckla dem så att de passar till 2000-talets verkligheten. Vi som har gått den här kursen har tur att vi fick lära oss använda olika verktyg, att vi fick använda dem i ett utbildningssammanhang och se deras potential. Nu kommer vi att förvänta oss att få göra likadant på andra kurser, andra skolor och i andra sammanhang. Hoppas att vi inte blir besvikna.

Det var jätte intressant att titta på alla filmer och få så mycket information och höra så olika sätt att se på Web2.0. Det jag fastnade mest för var att man ofta refererar till websidor som applikationer. Det handlar om att erbjuda samma, eller åtminstone liknande, funktionalitet på webben som på datorn. Men bara det lilla faktum att man kan skapa RIA är så annorlunda från web1.0. Zends CEO gjorde en fin genomgång av alla involverade teknologier och buzz words. Ett av dem, dsk. mash-ups – en spännande del av webb2.0, är den teknologi som gör det möjligt att sajters innehåll kan slås ihop. Jag tycker det låter jätte spännande som en person sa att sajter kommer mer och mer slå ihop sitt innehåll.

Men allt detta teknologi skulle inte betyda mycket om det inte var för användare. Som någon sa i en av filmerna, att det handlar om att skapa en rik databas så att folk dras till sajten. Och hur skapar man en sådan databas om inte genom att låta besökare, läsare publicera? ”Vi är webben”, utan oss skulle den inte finnas.

Man kan så klart prenumerera på innehållet

Det har varit jätte intressant att följa andras bloggar och se vad andra hade upptäckt och ville berätta. Nu hoppas jag bara att det vi har lärt oss under den här kursen kommer att användas även i andra kurser. Det blir inte bara lättare att studera på det här sättet, det blir ett riktigt nöje.

Jag slutar inte mitt bloggande med det här inlägget utan ska fortsätta ett tag till och inte bara därför att det finns ett par saker till som jag inte har gjort än för kursen.

Ett stort tack till er alla som föjlt min blogg under kursen!

Essän finns att ladda ner som pdf.

Eftersom google video verkar skära ner på kvaliteten laddade jag upp videon även till youtube. Det ser lite bättre ut men inte lika bra som på datorn. Så här är den iaf:

Det är väldigt bra att det finns så många referenser i essän. De flesta länkar till wikipedia och LUs bibliotek, vilket känns tryggt och säkert. Det enda som saknas är referenser till en kursbok som vi skulle ha med enligt beskrivningen av uppgiften. Peter hittade väldigt mycket information om de valda distributionsformerna och strukturerade allt på ett bra och intressant sätt. Det finns med lite historia samt mer detalerade genomgångar av varje form. De delar jag tyckte mest om var förklaringar av wikis och forums syntax med kodexempel. Det var också välidgt intressant att läsa vad wikis grundaren tänkt det skulle bli.

Och nu kommer den hårda kritiken

Det verkar att Peter, precis som jag, skrev essän typ i sista minuten. Det syns på lite stavningsfel här och där och är lätt att rätta till. Det skulle också bli bättre att använda ordet ”webbläsare” istället för ”browser”. Mitt förslag är också att skriva lite kortare och mindre invecklade meningar så att texten blir lättare att läsa.

Det känns att essän skulle kunna bli bättre om det fanns med lite mer specifika exempel. T.ex. i delen om kontrol över wikier skulle det kunna finnas sådana exempel. Det jag har märkt t.ex. om Wikipedia är att om man inte loggar in så sparas ens IP-adress. IP-adressen blir tillgänglig på Wikipedia och jag tror att om någon vandaliserar inlägg på sajten kan IP-adressen läggas till någon sorts svartlista. En annan sak om wikier är att man kan välja säkerhetsinställningar. När jag startade min wiki fick jag välja mellan att ha en publik wiki eller privat, mellan att låta alla publicera, eller bara registrerade användare eller ingen alls. Så även om det inte går att kontrollera wikier på samma sätt som forumen så tycker jag att det går att utveckla det lite till.

Jag tycker att Peter gjorde ett väldigt stort jobb som resulterade i en bra och intressant essä.